Senaste inläggen

Av lugnochlycklig - Måndag 14 jan 12:43

Jag har alltid älskat böcker och film och den verklighetsflykt de ger. Speciellt fantasy är bra när man vill försvinna bort ett tag. Jag älskar att försvinna in i världar med drakar, häxor, vampyrer, trollkarlar, feer och liknande. En lista över perfekta tillflykter när vardagen är för jobbig:


1. Harry Potter (böckerna)

2. Twilight (både böckerna och filmerna)

3. Once upon a time (tv-serie i 7 säsonger)

4. Sagan om ringen (filmerna, har faktiskt inte orkat mig igenom böckerna)

5. Avatar (film)

6. The vampire diaries (tv-serie i 8 säsonger)


Jag läser annars mycket chiclit, romantiska lättasamma böcker med lyckliga slut, men älskar även att läsa fruktansvärda verklighetsberättelser om hemska människoöden. 

När jag drabbades av mitt utmattningssyndrom så kunde jag inte läsa längre, och det var något som verkligen skrämde upp mig. Jag blev rädd att jag aldrig mer skulle kunna läsa. Det gick inte överhuvudtaget då. Jag kunde läsa samma sida 15 gånger men visste ändå inte vad det stod, hjärnan tog inte in informationen hur mycket jag än försökte. Storytell testade jag att ladda ner i telefonen med förhoppningen att jag skulle kunna lyssna på ljudböcker istället, men det gick inte heller, jag kunde inte fokusera alls. Det tog mig mer än ett halvårs sjukskrivning innan jag kunde börja läsa så smått igen. Korta texter till att börja med, serietidningar eller en novell som max. Tillslut var jag tillbaka i mina älskade böcker och kunde ta mig igenom dem igen. När jag är som mest stressad i kroppen så kommer det här tillståndet tillbaka igen men jag har märkt nu att det är övergående och så fort stressen mattas av igen så kommer läsförståelsen tillbaka. Det är en oerhörd lättnad för mig eftersom jag behöver min verklighetsflykt för att orka med. Det senaste året har jag även försökt mig på att förstå min sjukdom och vad det är som händer i hjärnan när den går sönder. Boken "Hjärnstark" är den som har gett mig bäst information och svar på mycket. Det finns även facebookgrupper där jag fått mycket hjälp och förståelse genom att läsa inlägg från människor med samma sjukdom som jag har. Det finns även en del poddar som har hjälpt mig mycket, min favorit är "en psykiaters funderingar".


Ikväll ska jag jobba igen, ny arbetsvecka på fabriken. Mina vanliga arbetsveckor består av nattjobb mån-fr. Jag börjar kl 22.27 på måndagkvällen och slutar kl 06.03 på morgonen efter. Utom på fredagarna när vi slutar 06.45 istället. Fördelen är att helgen blir ganska lång eftersom jag har hela måndagen ledig fram till kvällen. Fast man måste ju sova bort tid på dagen tyvärr för att orka jobba. En söndag i månaden jobbar vi med, den veckan är lite tung, 5 nätter i rad är rätt slitsamt.






ANNONS
Av lugnochlycklig - Lördag 12 jan 14:15


Idag börjar jag blogga... hoppas att det är en ny rutin som jag lyckas hålla i. 

 

 

2019 tänkte jag skulle bli hälsans år. Jag har varit sjuk i ums i 3 år nu och börjar bli jävligt trött på skiten. Jag minns när jag kraschade... det var påskhelgen 2016 och min mobil ringde i ett. När jag tillslut bröt ihop så var det totalt vill jag lova. Det som om en damm hade brustit och jag kunde inte sluta gråta. Då när jag gick hem och blev sjukskriven så tänkte jag naivt att "jag behöver nog bara vila lite, jag är tillbaka om 2 veckor". Så blev det inte...

 

De flesta med ums vet vad jag pratar om. När hjärnan "går sönder" så tar det jävligt lång tid att läka. För vissa blir sjukskrivningen väldigt långvarig och vägen tillbaka är en snårig och svår väg. Jag har själv fått hitta lösningar på att må bättre eftersom vården är helt värdelös enligt min mening. Vissa har tur och hittar bra läkare, vissa inte. Efter ca 2 års sjukskrivning (med ett misslyckat försök att arbetsträna) så bytte jag tillslut bransch helt och hållet. Jag sa upp mig från min chefstjänst och började jobba natt inom industrin! Helt fantastiskt skönt! Nu tjänar jag bättre, jobbar mindre, har inget ansvar, har riktiga raster och kollegor, sover bättre och har mer fritid. Jag trodde i somras när jag bytte jobb att "Så! Nu är jag frisk!". Det funkar inte riktigt så... visst var det bättre nu när jag hittat en arbetssituation som fungerar men det var långt ifrån samma sak som att bli frisk. Min hjärna arbetar inte som den gjorde förr, jag tåler inte stress, mitt korttidsminne är gravt nedsatt, jag kan inte tänka klart längre, jag skämmer ut mig hela tiden eftersom munnen ofta är snabbare än hjärnan och det hoppar ut många pinsamma grodor. Jag snurrar till saker och virrar till det ständigt och får sedan skämmas som en hund. 

 

Jag vet att jag mår bättre när jag tränar hårt fysiskt så det försöker jag göra så ofta jag kan. När jag är på gymmet så tycker jag om explosiv styrketräning varvat med kondition... eller nja,,, nu ljuger jag för mig själv igen. Konditionsträning är aptråkigt!! Tyvärr så är det den jag behöver mest eftersom jag har 35 kilo för mycket som jag vill bli av med. Idag har jag tagit mig ut på en rask promenad i 1,5 timme, det hade jag behövt göra dagligen, problemet är att det är svårt att få till den tiden när man jobbar heltid och har barn med aktiviteter och en liten tvååring som är inne i en rolig tid med både mattrots och läggningar som tar flera timmar. Min sambo och jag brukar se till att turas om så att vi hinner till gymmet båda två, vi är i allafall där ett par tillfällen var i veckan. Tänk om jag hade kunnat få till det här med dagliga raska promenader OCH ändå hinna med mina gympass... då tror jag faktiskt att den där jävla vågen hade rört sig neråt. Jag har kämpat med vikten i många år nu. Jag äter bra och rör mig mycket men står ändå till. Man ska inte stirra sig blind på vågen, det vet jag, men jag är alldeles för tung! Jag vill inte väga 96 jävla kilo oavsett om jag blir smalare. Nu vet jag ju att stresshormonet kortisol ligger som ett tungt lock över viktminskningen och hindrar min förbränning. Därför vill jag bli lugnare... jag vill bli av med stressen och ångesten, de är två jävligt tråkiga livspartners, jag vill göra slut! Hur gör jag det? KBT har jag testat på, visst jag fick en del vettiga ord och tankar med mig men det har inte trollat bort problemen ändå. 

 

År 2019 ska jag satsa på att få in ännu mer träning, äta ännu bättre, mer mindfulness, bli en gladare och bättre mamma och sambo, bli lugnare. Önska mig lycka till! 

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Januari 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ lugnochlycklig med Blogkeen
Följ lugnochlycklig med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se