När jag blev sjukskriven på våren 2016 så försökte min läkare tvinga mig att äta antidepressiva, vilket jag vägrade och det blev en lång diskussion innan han gav upp. Jag tror absolut att antidepp kan vara jättebra och verkligen hjälpa folk som behöver det, men att skriva ut det till någon som inte är det minsta deprimerad, det tycker jag är sjukt! Att man blir slutkörd av att jobba 05-22 7 dagar i veckan, utan att någonsin få vila, det kan inga piller i världen lösa åt en. Jag har inte utmattningsdepression utan utmattningssyndrom, det är en jävla skillnad! Det är två olika sjuktillstånd som ska behandlas på helt olika sätt.

Jag älskade livet och mådde bättre för varje minut ifrån mitt jobb och den enorma stress och ansvar som hela tiden låg över mig. Det sista halvåret innan kraschen grät jag varje morgon när jag körde till jobbet för att jag visste att jag hade en djävulsk dag framför mig, jag grät när jag körde hem på eftermiddagen för jag visste att det var många timmar kvar av jobbdagen. När jag kom hem satte jag mig direkt med datorn i famnen och fortsatte jobba. Jourtelefonen ringde fram till kl 22. Vid den tiden brukade jag ramla ihop i sängen och somna direkt, totalt utmattad, för att sedan bli väckt av jourtelefonen som började ringa redan kl 5 vissa dagar när sjukanmälningarna började droppa in. Det ska tilläggas att jag inte hade något betalt alls för min jourtid 17-22, 05-07 eller hela helgerna 05-22. När jag ifrågasatte detta fick jag höra att "det ingick i min tjänst". När jag i efterhand har berättat det här för min fackrepressentant så har han fnyst högt och sagt att det är helt sjukt med tanke på min låga lön jag hade. Förutom all tid så låg det även ett enormt ansvar på mina axlar. Jag hade ansvar för ca 15-20 st anställda, ett 60-tal omsorgstagare/brukare och all cirkus runt varje, 6 st bilar, all schemaläggning, ca 15 st dag- och kvällsturer som hela tiden var i rörelse och behövde planeras in i minsta minut för att få ihop, jag hade ansvar över all ekonomi, jag skötte all kontakt med anhöriga, läkare, sjuksköterskor, personal, biståndshandläggare, arbetsterapeuter, mfl mfl mfl, jag tog emot och verkställde alla nya beslut och beställningar, jag skötte alla inköp, bilservice, rekrytering, utbildning, jag höll i personalmöten, rättade timlistor, budgeterade, upprättade alla rutiner... ja jag skulle kunna fortsätta listan i all evighet och ändå glömma något. 10 mil bort satt företagets ledning. Från början var det sagt att min närmaste chef skulle komma upp och vara närvarande 2 dagar i veckan, men de släppte nästan aldrig iväg henne, när hon väl kom upp hann hon knappt vända i dörren innan hon blev nerbeordad igen för att det var nån kris där. Detta gjorde att jag även var tvungen att sköta hennes arbetsuppgifter. Enda gången VDn hörde av sig så var det för att kolla så jag hela tiden räknade på budgeten. Det var även sagt att jag skulle vara ute i verksamheten och jobba så mycket som möjligt för att det var för dyrt för att ha mig sittande på kontoret. Ute i verksamheten mådde jag som bäst, men så fort jag kom tillbaka till kontoret så hopade allt jag låg efter med och egentligen skulle det behöva sitta 2 personer där inne på heltid för att verksamheten skulle ha fungerat. Personalen vände sig emot mig för att jag gjorde misstag pga stress, vilket bara gjorde att jag satt uppe längre och längre på kvällarna för att försöka hinna med. Vilket sjukt liv! Inga raster, jag åt ensam framför datorn för att hinna mer, inga kollegor att prata med och sömnproblem som bara accelererade. Hemma blev familjen väldigt lidande. Min dotter frågade när vi kunde åka till simhallen varpå mitt svar blev "jag kan inte vara i en bassäng för jag måste ju hela tiden kunna ha mobilerna nära och vara beredd att svara". En julaftons morgon väcktes familjen av flera samtal kl 5 för att en i personalen hade råkat dra igång larmet och inte visste rutinerna för detta (det fanns tydliga rutiner som jag satt upp på jobbet och informerat tydligt om var de kunde titta). Jag kan köpa att det är lite speciella omständigheter runt en uppstart men detta sjuka arbetssätt fortsatte även när verksamheten dragit igång ordentligt. Det sattes jourhelger på vissa i personalen då det var sagt att de skulle ha hand om telefonen under helgerna, men samtidigt var jag ändå ständig "bakjour" hade hade alltid ansvaret ändå. Det där missbrukades och folk ringdeändå till mig istället för att höra med de som hade vanliga jouren eller att försöka lösa situationen själv. 

Usch vad långt det blev, jag skulle ju "bara" skriva ner lite kortfattat om varför jag blev sjuk... inte så konstigt va?

Tillbaka till rubriken... 

Jag vägrar alltså äta antidepressiva eftersom jag inte är deprimerad. Däremot har jag läst på en hel del om min sjukdom och äter naturliga tillskott som jag tror att jag behöver tillföra min kropp. Den skyhöga kortisolhalten (stresshormon) i min kropp ligger som ett tungt lock över min förbränning och jag misstänker även att min sköldkörtel inte fungrar som den ska. Eftersom jag inte litar på sjukvården och hatar att springa där så självmedicinerar jag mig istället. Detta äter jag dagligen:

• Magnesium
• Tyrosin (sköldkörtelhormon)
• Binjureextrakt
• Jod
• Vitamin D
• en tablett som heter Kvinna som innehåller järn, folsyra, zink, B-vitamin mm

Andra sätt jag "självmedicinerar" mig med är att prata med andra i samma situation, läsa på om sjukdomen (rekommenderar starkt boken "Hjärnstark"), följa folk på sociala medier som inspirerar mig, träna fysiskt, umgås med min familj (mina barn är den bästa medicinen). Att byta jobb var det viktigaste jag gjort för att må bättre - nu jobbar jag nätter (passar min dygnrytm bättre), är ledig mer, tjänar betydligt mer, har inget ansvar, riktiga raster, kollegor, bra arbetsvillkor, ett stort seriöst företag som har god samverkan med facket. Jag bytte bransch totalt och känner att industrin är så otroligt mycket bättre att jobba inom än vården. 

 

Jennifer

11 april 2019 13:37

Hej vill tipsa om något som heter Spirulina. Jag har själv utmattningssyndrome och spirulina är klockrent.
Det är en grön alger som är väldigt populär, finns i tablettform och som pulver.
Finns i alla butiker :)

lugnochlycklig

29 maj 2019 12:21

Hej! Tack för tipset! Det ska jag definitivt lägga till på min "medicinlista". =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Semester. Dag 4.   Ligger på en filt vid sommarstugan, läser en bok, fåglarna kvittrar, barnen skrattar och solen värmer gott i skinnet. En motorbåt puttrade nyss förbi i sundet. Igår hittade vi en ny vän i ett träd, en söt uggla som...

Nu har det hänt extremt mycket sedan jag skrev sist. Det här med att blogga regelbundet var jag inte lika bra på som jag hade hoppats. Ska se om jag kan få en nytändning igen.    Vad har hänt sedan sist då?  Jo...  I november flyttade jag til...

    Idag skulle min älskade farmor ha fyllt 89 år om inte den jävla cancern hade tagit henne den svarta jävla 23e november 2017.  På bordet brinner ett ljus och bredvid står flaggan jag fått av henne , som jag tar fram varje gång vi firar födel...

Det har hänt mycket de senaste veckorna, positiva händelser mestadels men även lite tråkigheter som har tagit mycket energi. Men vi fokuserar på det som är positivt tycker jag.        Det känns lättare att andas, trycket över bröstet har lä...

Den frågan fick jag av en av mina nya härliga kollegor häromdagen när jag berättade för henne att jag är utbildad undersköterska. Idag fick jag en snarlik fråga av en annan kollega. "Men det finns ju massor med jobb att söka inom vården". Jo jag vet...