Ojojoj! Det har visst gått 5 (!) år sedan jag skrev något här. Nu tänkte jag ta och damma av min gamla blogg igen. 

Vad har hänt de här senaste 5 åren då? Vi kör en “snabb” redovisning:

• Flyttat 2 ggr, först från hästgården till ett stort hus i Örsjö, där bodde vi i 2 år, sedan blev det en marklägenhet med stor tomt i centrala Nybro med nära till allt. Här har vi nu bott sedan september 2023. 

   

   

• Några nya jobb. Jag arbetade som planerare på boendet tills mina chefer byttes ut mot två monster som drog in min tjänst pga besparingar. Efter det blev det ett vikariat på Folktandvården, som kliniksamordnare. Sen var jag sjuk i 2 år, en ny krasch, förnedringskassan försäkrade ut mig, trots min läkares bedömning och jag orkade inte bråka, vem gör det när hjärnan har brunnit för andra gången? Så jag tog kontakt med boendet där jag jobbat som planerare och blev timvikarierande undersköterska. September 2024 hoppade jag på en nötstyckarutbildning på KLS (slakteriet), jag trivdes jättebra där och tyckte det var kul att vara ensam tjej på stället och att få lära mig att stycka. Tyvärr så fick jag kasta in handduken i januari pga smärta. Nu har jag precis skrivit på 2 (!) olika anställningsavtal för 2 olika assistansbolag. Första veckan i maj så börjar jag jobba som personlig assistent. Inga kvällar eller helger, så skönt! Tillsammans blir de 2 tjänsterna ca 80% arbetstid, vilket passar mig perfekt. Jag orkar inte jobba heltid med all cirkus som är runt Odin med; myndigheter, LSS, fritids, skola, vård och hans pappa. 

   

   

• Jag har lagt måånga timmar hos 2 olika psykologer de här åren, som har fått mig att bli kompis med mig själv. För första gången någonsin! 

  
  
  
  
• I september 2023 började jag umgås med en gammal bekant, min brorsas gamla polare som jag känt sedan jag var liten. (Vi hade en liten oseriös fling redan sommaren 2014.) I januari 2024 insåg vi tillslut att det inte gick att stå emot den stora kärleken och vi bestämde oss för att vi var ett par. Jag har aldrig känt så för en man tidigare och vi älskar verkligen varandra. Han älskar mina barn och de honom. Han jobbar som kapten och är till havs varannan månad, han bor dessutom i Karlskrona så vi ses inte så ofta, men när vi ses så önskar man att man kunde frysa tiden. 

• Förra våren satte vi ihop en träffgrupp för anhöriga till någon med NPF.diagnos och även för vuxna med egen diagnos. Sedan dess så träffas vi numera varannan vecka i 2 timmar, vi pratar en massa, ibland har vi gäster som föreläser. Den här gruppen har kommit att betyda väldigt mycket för mig, jag har varit med i radio P4 två gånger och gjort reklam för vår grupp. 

   

   

• I mars insåg jag att mina levervärden hade stigit väldigt mycket under en tid och jag bestämde mig då för att göra en drastisk förändring. Jag äter inte socker, mjöl, pasta, ris, potatis och sådant sedan dess. För ett par dagar sedan lämnade jag nya blodprover och mina levervärden har stigit spikrakt nedåt sedan dess och är nu inom referensvärdet igen! Jag är så lättad. Dessutom mår jag så otroligt mycket bättre av min nya kost och tänker inte gå tillbaka till kolhydrater som bara gör mig trött. Jag äter grönsaksbaserat med protein och rätt sorts fett i lagom mängd. Om jag blir sugen på något så tar jag frysta bär eller mango. Jag varken väger eller mäter mig, men med lite tur så kommer även viktminskning att bli en positiv effekt av mitt nya levnadssätt! De sa på nyheterna att svenskar äter i snitt 1 kg godis per person nu i påskhelgen, så skönt att kunna säga “inte jag!” Jag har inte ätit en enda godisbit!

   

Nu är våren på g, Henrik kommer hem runt Valborg och livet känns roligare än någonsin!